Olika Typer Av Epilepsi

OLIKA TYPER AV EPILEPSI

 

Epilepsi delas in i sådan med känd skada, sjukdom och sådan utan påvisbar orsaker (idiopatietisk epilepsi). Epilepsi kan också delas in utifrån var i hjärnan det epileptiska anfallet börjar eller med hänsyn till hur anfall ter sig. Båda inledningarna ligger till grund för hur utredningen skall läggas upp och vilken typ av medicinering som skall väljas. Epileptiska anfall som utgår ifrån ett skadat eller sjukt område i hjärnans bark (cortex) kallas fokala eller, enligt nyare ¹⁹nomenklatur, partiella anfall. Hur anfallen ter sig beror på inom vilken del av hjärnbarken som det epileptiska anfallet äger rum. Kramper med medvetslöshet behöver inte förekomma. Vid generaliserade eller primär generaliserad epilepsi, startar det epileptiska anfallet inom stora områden av hjärnbarken. Medvetandet påverkas i regel och kramper kan förekomma (anfall av typ grad mal). Enligt nyare nomenklatur kallas anfall med påverkan på medvetandet för komplexa, medan anfall utan medvetande grumlig benämns enkla anfall. Ett epileptiskt anfall kan börja inom ett begränsat område i hjärnbarken och snabbt spridas till djupare del av hjärnan för att övergå i ett generaliserat epileptisk anfall. Efter  ett sådant anfall upplever den drabbade personen ibland att hon/han haft en förkänning (aura) före det epileptiska anfallet. Denna förkänning utgör den del av det epileptiska anfallet som utspelar sig vid bevarat medvetande. Aurans art vittnar om inom vilken del av hjärnbarken som det epileptiska anfallet startar.

 

Motorisk ¹⁵Jackson – epilepsi

 

Vid Fokala (partiella) epileptiska anfall beror symtomen på var i hjärnbarken som anfallen utspelas. Vid anfall lokaliserade till den motoriska barken utvecklar man krampryningar (kloniska kramper) som efter hand drabbar hand, arm, ena ansiktshalvan, bål och ben. En sådan typ av epilepsi kallas ofta för Motorisk Jackson – epilepsi.

 

Sensorisk Jackson – epilepsi

 

Om anfallet utspelar inom känselbarken upplever patienten en domningskänsla, som inom loppet av sekunder eller minuter sprider sig och kan drabba hela ena kroppshalvan. Detta kallas ofta för Sensorisk Jackson – epilepsi.

 

Nacklobbsepilepsi

 

Vid epileptiska anfall som är lokaliserade till ena nacklobben kan man uppleva attackvisa synfenomen t ex blixtar eller stjärnor inom synfältet.

 

Tinninglobbsepilepsi

 

Vid ett tinninglobbs anfall (temporallobbs- epilepsi) Kan symtomen växla från patient till patient. De kan utgöra av otäcka lukt- och smak förnimmelser, d v s anfall som utgår ifrån en del av hjärnbarken, då patienter upplever sin omvärld förändrad, ofta levande med människor, djur och landskap, ungefär som på bio. Patienten kan ibland höra ett och samma musikstycke ständigt återkomma.

Under pågående tinninglobbsanfall kan den drabbade personen bete sig avvikande. Om hon/han t ex lagar mat när anfallet inträffar, blir resultatet en udda smaksättning eller om man kör bil när anfallet inträffar kan man komma till en helt annan plats än man hade tänkt sig.

 

Primärt generaliserad epilepsi

 

Primärt generaliserad epilepsi utmärks av påverkan av medvetandet redan när anfallet börjar. Det är den vanligaste form av grand mal anfall, vilket för lekmannen är det samma som epilepsi. Ett sådant anfall börjar plötsligt och utan ⁴aura. Individen faller omkull, ibland med ett skri. Därefter följer en spadkramp i all muskulatur, (tonisk kramp) var efter kramprykningar (kloniska kramper) drabbar armar och ben. Under krampanfallet är andningen otillräcklig .

 

²¹Petit mal eller ¹Absens epilepsi

 

Petit mal eller Absens epilepsi är den andra formen av primärt generaliserad epilepsi och är mindre dramatisk. Ofta är det barn i skolåldern som får denna form av epilepsi och anfallet är kortvarigt. Under några sekunder högst en halv minut, blir den drabbade plötsligt frånvarande, slutar tala, upphör med vad hon/han håller på med. Man faller inte omkull och får inga kramper. Den drabbade tappar inte tråden i ett eventuellt samtal och kan fortsätta sin verksamhet när anfallet är över, som ingenting hade hänt. Anfallen kan vara så kortvariga att man inte själv märker det. Vid mycket täta anfall kan t ex skoleleven upplevas som ointresserad, splittrad, okoncentrerad etc. med dåliga betyg som följd.

 

Petit mal anfall

 

Petit mal kompliceras inte sällan eller efter puberteten, av stora anfall (grand mal). Det har angivits att cirka hälften av de barn som haft petit mal- epilepsi utvecklar anfall av typen grand mal när de blir äldre.

 

Juvenilmyoklonepilepsi

 

Vissa former av Primär generaliserad epilepsi kan redan i tidig ålder ge sig till känna genom frånvaroattacker med muskelryckningar. Barnet kan då tappa saker, omotiverat falla omkull etc. Attackerna uppträder särskilt ofta på mornarna. Denna inte så ovanliga epilepsiform är besläktad med petit mal- epilepsi.

Epileptiska anfall är oftast kortvariga och patienten kommer inte till skada. Det inträffade ska inte dramatiseras vid ex ett anfall. Men epilepsi kan vara livshotande när patienten drabbas av det ena grand mal- anfallet efter det andra, utan dessemellan komma tillsans (status epilepsi). En sådan patient ska omedelbart föras till sjukhus.